En hyllning till min kropp!
Vad har fått mig att älska och respektera min kropp?
Det är många olika faktorer som spelar in men mina graviditeter och förlossningar är två viktiga delar.
Att min kropp har blivit gravid två gånger och båda gångerna burit, fött fram och närt två underbara och perfekta individer är ren magi! Jag har haft det riktigt jobbigt under graviditeterna med fruktansvärt illamående och foglossning så svår att jag knappt kunnat gå men barnen har mått tipp topp och alla värden har varit kanon. Därför kan jag ändå se tillbaka på mina graviditeter med glädje.
Förlossningarna har varit vad man kallar för störtförlossningar. Det innebär att det har gått väldigt och ovanligt fort.
"En förlossning brukar vara i genomsnitt 12 - 16 timmar för förstföderskor och 4 - 8 timmar för omföderskor. Detta räknas från det att värkarna blivit kraftiga och regelbundna och från att livmoderhalsen blir kortare och börjar öppna sig. Oftast är det gott om tid att ta sig till förlossningsavdelningen. Men i vissa fall kan det gå mycket fortare. Vissa märker inte av förlossningen så mycket förrän alldeles i slutskedet."
(Från 1177)
Min första förlossning tog strax över 2 timmar och det var som en enda lång värk fram tills jag skulle krysta och på två krystvärkar var han ute.
Med andra barnet tog förlossningen 55 minuter och jag krystade inte alls, hon kröp ut själv. Med tanke på att det gick så fort med första barnet var jag beredd på att det skulle gå fort med andra också. Jag var rädd att vi inte ens skulle hinna till Danderyd, trots att vi har mindre än 10 min dit med bil. Som tur var bodde vi då mitt emot en barnmorska som var föräldraledig. Jag pratade med henne om min oro och hon lovade att hjälpa till om jag skulle behöva föda hemma. Helt underbart och det kändes väldigt skönt att ha den tryggheten.
Nu behövdes inte det då jag tjatade till mig en igångsättning men såhär i efterhand kan jag nog säga att vi troligtvis inte hade hunnit in om förlossningen hade börjat hemma...
Båda förlossningarna har gått väldigt bra, jag har inte använt mig av något annat än profylaxandning och lustgas. Jag har inte spruckit eller drabbats av några andra komplikationer och båda barnen har mått bra.
Det gar tagit sin tid men mina upplevelser av graviditeter och förlossningar har verkligen fått mig att beundra min kropp! Barnmorskorna vid mina förlossningar har sagt att jag är som gjord för att föda barn och jag är beredd att hålla med. Det har varit helt fantastiskt att föda barn och trots att jag har sörjt att jag inte har fått uppleva längre förlossningar kan jag nu känna glädje och tacksamhet över hur fort och bra det gick!
Min kropp är helt fantastisk som har gett mig möjligheten att få uppleva allt det här. Det går bara inte, det vore direkt oförskämt att fortsätta hata min kropp efter allt den har gjort för mig. Min kropp är inte bara en klump av fett och ben. Min kropp är mitt tempel. Min kropp bär mig genom livet. Min kropp har gett mig två nya liv. Min kropp ger mig kraft och styrka varje dag. Min kropp har samarbetat med mig hela tiden men jag har motarbarbetat den och mitt självhat har gjort mig blind för allt fantastiskt som min kropp har gjort för mig.
Idag visar min kropp spår av min historia. Jag har bristningar på magen efter graviditeterna, magen är degig och jag har även degiga lår och överarmar efter min viktnedgång på över 40 kg. Mina bröst är uppätna och utskitna men jag har aldrig älskat dom som jag älskar dom idag. Min kropp är inte vacker i allas ögon men den duger åt mig. Jag är stolt över resan jag har gjort och jag är tacksam över allt min kropp har gjort för mig. Idag är jag och min kropp ett oslagbart team. Vi jobbar tillsammans och mår bättre än någonsin!
Självhat är aldrig en drivkraft, aldrig!
Kärlek trumfar alltid hat och det är först när du älskar dig själv och din kropp som du kommer att nå dina mål <3