1998 opererade jag bort hela min sköldkörtel pga giftstruma. Det var då jag började gå upp i vikt. Sakta men säkert, några kilon om året. Mina ätstörningar har alltid funnits där och gjorde inte saken bättre.

 

Jag har sedan slutet av nittiotalet bantat, gått upp i vikt och misslyckats med alla dieter som finns! När jag fick barn bestämde jag mig för att det verkligen var dags för ett sista försök. Nu handlar det faktiskt inte bara om mig längre. Mina barn behöver en mamma och jag vill inte begränsas av min kropp, jag vill heller inte föra över ätstörningar och osunda kostvanor till barnen. Min största skräck var också att drabbas av de livsfarliga åkommer som man förr eller senare drabbas av som fet, jag var så rädd att barnen skulle minnas mig som mamman som åt ihjäl sig. 

 

Därför beslutade jag mig för att genomgå en gastric bypass operation. Det innebär att hela buken möbleras om. Magsäck och 1,5 meter tunntarm kopplas bort och kvar blir bara en liten ficka som gör att jag inte kan äta lika stora mängder som förut. Jag trodde att denna operation skulle vara en genväg och göra mig immun mot övervikt. Jag trodde även att det skulle vara enkelt och att jag skulle vakna upp som en helt ny människa efter operationen. Så naivt...

 

Jag opererade magen, inte huvudet! Mina ätstörningar, mitt självhat och alla andra problem fanns kvar. Det enda som hade förändrats var min förmåga att äta. Det tog nästan ett år innan jag hade aptit, kunde känna hunger igen och kunde äta utan att må dåligt. Det var en hemsk första tid efter operationen och jag undrade många gånger hur jag kunde vara så dum att jag stympade en frisk kropp bara för att gå ner i vikt...

 

Men när jag väl började må bättre och det började synas att jag hade gått ner i vikt började jag känna hopp igen. När jag hade gått ner ca 30-35 kg började jag träna, det var ett stort steg! Nu är jag beroende av att träna för att må bra och min kropp har, för första gången i mitt liv, synliga muskler!

 

Förra veckan var det dags för 2-årskontroll på sjukhuset. Jag lämnade ett antal rör med blod innan, det är många värden som ska kontrolleras, och trots att jag inte hade drabbats av ohälsa pga min fetma har mina värden förbättrats avsevärt. Hade jag inte gått ner i vikt hade jag förr eller senare blivit allvarligt sjuk. 2-årskontrollen visade också hur ointressant vågen är. Jag vägde nämligen 4 kg mer än på 1-årskontrollen men jag var hela 6 cm mindre i midjan! Min PT har redan fått mig att sluta hets-väga mig men även sköterskan på 2-årskontrollen sa "släng ut vågen nu, den är inte intressant längre för du mår bra, dessutom styrketränar du och trots att du väger mer är kroppen mindre".

 

Det vore fel att säga att jag har vägt mig för sista gången men det är en enorm befrielse att inte väga mig flera gånger om dagen och gå runt med ständig ångest för vad vågen ska visa.

 

Nej och NEJ, absolut inte! Vi pratade statistik på 2-årskontrollen och det är väldigt vanligt att de som gör denna operation landar på BMI 30, många går alltså upp ganska rejält igen. Jag började krypa uppåt efter drygt ett år men bestämde mig för att jag aldrig mer ska bli fet. Jag började träna med PT och fick hjälp med kostplan och precis det stöd jag behövde. Jag har kontroll nu men tar ingenting för givet! Varje dag måste jag välja mitt nya liv och tänka på vad jag äter. Slappnar jag av kommer jag att falla tillbaka i gamla vanor och bli fet igen. Det får bara inte hända! Det är upp till mig, det jag stoppar i munnen formar min kropp. Jag kan inte skylla på något annat, jag måste ta ansvar och se till att jag håller fast vid min nya livsstil och aldrig mer låter mina hjärnspöken styra mig! 

 

Livet som fet går inte att jämföra med mitt liv idag, när jag har en kropp som är betydligt mindre. Som fet fick jag ständigt kommentarer om vad jag borde och inte borde äta, hur ful jag var och i klädaffären gjorde personalen allt för att inte möta min blick. Främlingar på stan spottade efter mig, talade om för mig att jag inte borde gå utanför dörren och att jag borde sy igen munnen så jag inte kunde äta mer... Listan kan göras oändligt lång. Livet som fet var allt annat än roligt och enkelt. Det är inte svårt att förstå att jag mådde dåligt och hatade mig själv.

 

Mitt liv idag är betydligt trevligare. Främlingar på stan ler, håller upp dörrar eller bjuder ut mig på fika/middagar. Jag får alltid ett fantastiskt bemötande i affärer och jag får uppleva saker jag inte ens hade kunnat föreställa mig.

Jag älskar mitt nya liv! Allt är enklare och jag har aldrig mått bättre. Jag tycker inte att jag är snygg nu heller men jag har slutat bry mig, jag har slutat hata mitt utseende och jag har slutat gråta framför spegeln. För det spelar faktiskt ingen roll. Jag mår bra idag! Jag har en kropp som jag blir allt mer nöjd med och jag kan köpa de kläder jag alltid har velat ha men aldrig kommit i. Det spelar ingen som helst roll att jag inte är speciellt nöjd med mitt utseende för det ger mig trots allt vissa fördelar och skönhet ligger i betraktarens ögon! Därför har jag slutat slösa tid på att hata mig själv, det kommer ändå aldrig att bidra till något positivt. Istället älskar jag mig själv i form och jag tränar, äter mat som är bra för mig och tar hand om mig själv för att jag förtjänar det! Den här resan har varit omtumlande, den har gått upp och ner men framför allt har den varit väldigt lärorik och först nu börjar jag landa. Jag börjar själv se skillnaden på min kropp och jag känner definitivt skillnaden på insidan. Jag får uppleva hur det är att vara lycklig och tillfreds med livet. Helt underbart och det känns overkligt men jag njuter av det!

 

Den här operationen har gett mig ett helt nytt liv och jag ångrar den inte en sekund!

Vi måste alla hitta lösningar som passar var och en av oss, ingen lösning passar alla. Det svåra är inte att gå ner i vikt, det svåra är att behålla sin nya vikt oavsett om man är opererad eller inte. Därför funkar inte tillfälliga dieter eller metoder, man måste ändra livsstil och skapa nya, sunda, vanor. Det är så man förändrar sin vikt på lång sikt.

 

Hårt arbete, att vägra ge upp och att älska sig själv är nyckeln till framgång!